Samfundets organisation Kontaktuppgifter Evenemang Föredrag

Paasikivi-Samfundet

Vad gör Paasikivi-Samfundet?

Paasikivi-Samfundet grundades i Helsingfors år 1958. Målet för samfundets verksamhet var vid den tiden att stärka stödet och öka förståelsen för Finlands utrikespolitik i olika medborgarkretsar. Samfundet såg också som sin uppgift att göra Finlands utrikespolitiska linje känd utomlands.

Samfundets stadgeenliga verksamhetsidé är att bland allmänheten öka intresset för både Finlands utrikespolitik och internationell politik i största allmänhet, och att samtidigt hedra och bevara minnet av president J.K. Paasikivi och hans samhälleliga gärningar. Paasikivi-Samfundet ordnar mötes-, föredrags- och diskussionstillfällen samt seminarier kring angelägna utrikespolitiska frågor ca 10 gånger per år. Samfundet stöder också forsknings- och publikationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. Både Utrikespolitiska institutet och tidskriften Ulkopolitiikka-Utrikespolitik har grundats på initiativ av Paasikivi-Samfundet.

Paasikivi-Samfundet i Helsingfors har fungerat som forum för många betydande inhemska och utländska talare. Flera av de tal som samfundets hedersmedlemmar, Republikens presidenter Urho Kekkonen, Mauno Koivisto och Martti Ahtisaari hållit inför Paasikivi-Samfundet har betraktats som betydelsefulla linjetal. Många utländska statsmän väljer Paasikivi-Samfundet som sitt forum för viktiga tal i samband med officiella besök i Finland.

Paasikivi-Samfundet valde på sitt 50-årsjubileumsmöte 27.11.2008 till samfundets nya hedersmedlemmar minister Jaakko Iloniemi och stadsrådet Harri Holkeri. Minister Iloniemi fungerade som samfundets ordförande under åren 1986-1994 och stadsrådet Holkeri under åren 1995-2000. 

Paasikivilinjen och det utrikespolitiska tänkandet

De regionala Paasikivi-Samfunden är självständiga föreningar                                                                                   

De första Paasikivi-Samfunden i andra regioner i Finland grundades år 1962 i Tammerfors och Lahtis. Idag verkar totalt 23 samfund på olika håll i landet.

Paasikivi-Samfunden är självständiga föreningar som leds av en delegation eller en styrelse, som valts av föreningens årsmöte. Verksamhetsformerna i de olika samfunden varierar eftersom alla planerar och organiserar sin verksamhet självständigt. Förutom medlemsmöten och olika tillställningar för allmänheten arrangerar samfunden och studiebesök. Dessutom har många samfund publikationsverksamhet.

Ordförande och sekreterare för de olika Paasikivi-Samfunden 

Samfunden har ett gemensamt förbund 

Paasikivi-Samfunden grundade år 1994 en gemensam takorganisation, Paasikivi-Samfundens förbund, vars uppgift är att fungera som en kontaktlänk mellan medlemsföreningarna. Förbundet arbetar för att befrämja intresset för Finlands utrikespolitik bland medborgarna och för att stimulera den offentliga debatten i utrikespolitiska frågor. Förbundet verkar för att fördjupa kontakten med bl.a. näringslivet, fackliga organisationer, kommuner, skolor, högskolor och universitet. Förbundet anser att den framtida "nypaasikiviska utrikespolitiken" utgår från att man bygger broar mellan olika generationer, mellan deras åsikter och erfarenheter. Paasikivi-Samfunden anser att president Paasikivis namn fortfarande lämpar sig väl som symbol också för den nya politiska linjen. I sin verksamhet betonade president Paasikivi, som den beslutsamma statsman han var, att man alltid måste beakta sin tids realiteter. Med tanke på president Paasikivis ledarskap efter andra världskriget kan man säga att han om någon har lyckats väl i att navigera vårt land mellan farliga grynnor och skär, in på säkra vatten.

Samfundens roll för en öppen och analytisk offentlig utrikespolitisk debatt 

Vi får numera en allt större mängd information om händelserna i världen, med mycket kort varsel. Ändå är det ofta svårt att skapa sig en helhetsbild av världens gång. Medierna berättar utan dröjsmål i all korthet om vad som har hänt. Sällan räcker tiden eller utrymmet till för att mer grundligt klargöra orsakerna till händelserna eller följderna av dem. Den internationella ordningen har förändrats så mycket att verkningarna av olika händelser berör såväl enskilda individer som stater mer omedelbart än tidigare. Paasikivi-Samfunden har nu, i likhet med andra obundna medborgarorganisationer, ett allt mer omfattande arbetsfält då det gäller att röja väg för en fri medborgardiskussion kring internationella frågor. 

Paasikivi-Samfundet och de regionala Paasikivi-Samfunden har specialiserat sig på att arrangera tillställningar där finländska och utländska expertföreläsare öppet kan behandla olika aktuella internationella frågor och utrikespolitiska frågeställningar. Vid Paasikivi-Samfundens tillställningar har man ofta engagerat betydande samhälleliga påverkare, forskare, journalister och andra sakkunniga som inledare, varpå alla deltagare har möjlighet att ta del av diskussionen kring aktuella internationella frågor. 

Huvudsidans fotografi
© SA-foto,
Jaakko Iloniemi och Harri Holkeri privatarkivs